Namnceremoni
Ringde precis till han som var officiant vid Teos begravning och frågade om han kunde tänka sig att hålla i namnceremonin för Douglas också. Och till min stora glädje så ville han jättegärna göra det. Ska berätta för M när han kommer hem från träningen. Han kommer också bli glad. Det kändes extra bra att mannen kom ihåg oss också efter alla dessa år. Nu ska vi bara leta lite fin musik och kanske någon fin text att läsa också. Åh, det känns så underbart att äntligen få planera för en namnceremoni!
Hej gumman!
Hoppas allt är bra med er!
Det kan ju vara lite jobbigt när dem vill ligga vid bröstet hela tiden men något som hjälpte mig var bärsjal. Noah praktiskt bodde i den hans första månader. Och sen tyckte jag att napp faktiskt funkade rätt bra. Folk får säga vad dem vill, att det är tidigt och så men för oss funkade det.
Hoppas du får en fin dag!
Vi hörs, vännen!
Stor, stor kram!!
Låter som en utvecklingssprång http://www.barnsidan.se/cldoc/articles/fakta/infant/65.htm
Härligt att ni nu är där, tänk som vi har väntat och nu får vi göra de där sakerna som förut bara var en dröm.
Hej! Halkade in här och har läst igenom er fruktansvärda historia som tillslut fick ett lyckligt slut! Jag är så imponerad att ni har orkat med allt detta! Hur mycket ska egentligen en människa klara av???
Vi är själva oförklarligt barnlösa och är klara med vår utredning, återstår bara äggledarsploning. Remissen till IVF är skickad, känns stort och skrämmande, men hoppas av hela mitt hjärta att vi också tillslut ska få vårt alldelles eget knyte!
Tack för en bra blogg och lycka till med lille Dogulas!
Kram <3
Här kan man förresten läsa om vår resa till en liten bebis!
