En omtumlande dag
Först vill jag säga tack till Jenny i Australien för dina varma ord. Och varmt lycka till med era bebisförsök. Kika gärna in på min blogg fler gånger och håll mig uppdaterad om hur det går för er. Och har du några frågor rörande behandlingarna inför ICSI och så, så svarar jag gärna utifrån mina erfarenheter.
Sen fortsätter jag detta inlägg med att skriva några rader om moderkaksprovet vi gjorde idag.
Vi blev varmt mottagna av dr. TH Bui (som introducerade moderkaksprov i Sverige 1983). Han började med att kika med ultraljud på lilla bebisen som rörde sig så fint i magen. Han visade ett pickande hjärta, armar, ben och navelsträng. Sedan visade han moderkakan och sa att den låg neråt bort från magen. Han sa att de omöjligt skulle kunna komma åt den från magen och att han därför skulle bli tvungen att ta provet genom slidan. Ghaaaa!!!
Så sa han:
- Vilken tur att ni kom till mig då för jag är den enda i hela Sverige som utför moderkaksprov vaginalt.
Tack kära någon, för att jag stod på mig denna gång och verkligen såg till att få komma till just honom!!!
Sedan sa han att bortsett från att det blir just gynekoliskt, så är smärtan inte alls den samma. Han sa att själva provtagningen knapp skulle kännas men att man ju kan uppleva själva rengöringen av slidan och så som obehaglig. Och precis så blev det.
I det stora hela så känns i alla fall denna provtagning som den mest harmoniska jag varit med om, trots att jag var på väg att dra mig ur när han sa att han inte skulle kunna ta det från magen. Men jag försökte att fokusera på andningen och på skärmen där jag kunde följa hela provtagninge och se min lilla bebis. Och det fungerade bra. Min kära man sa till och med efter att han märkte att jag mådde mycket bättre än jag brukar. Han påpekade att jag ju nästan brukar svimma efter. Men inte den här gången.
När vi kom hem från Huddinge gick jag och la mig på en gång. Jag sov i flera timmar och nu känner jag mig lite piggare. Ska vara hemma från jobbet imorgon också och det känns bra. Vill ha möjligheten att ta det så lugnt som möjligt.
Nu håller jag tummarna för en snabb analys och positiva resultat!!!
Sen fortsätter jag detta inlägg med att skriva några rader om moderkaksprovet vi gjorde idag.
Vi blev varmt mottagna av dr. TH Bui (som introducerade moderkaksprov i Sverige 1983). Han började med att kika med ultraljud på lilla bebisen som rörde sig så fint i magen. Han visade ett pickande hjärta, armar, ben och navelsträng. Sedan visade han moderkakan och sa att den låg neråt bort från magen. Han sa att de omöjligt skulle kunna komma åt den från magen och att han därför skulle bli tvungen att ta provet genom slidan. Ghaaaa!!!
Så sa han:
- Vilken tur att ni kom till mig då för jag är den enda i hela Sverige som utför moderkaksprov vaginalt.
Tack kära någon, för att jag stod på mig denna gång och verkligen såg till att få komma till just honom!!!
Sedan sa han att bortsett från att det blir just gynekoliskt, så är smärtan inte alls den samma. Han sa att själva provtagningen knapp skulle kännas men att man ju kan uppleva själva rengöringen av slidan och så som obehaglig. Och precis så blev det.
I det stora hela så känns i alla fall denna provtagning som den mest harmoniska jag varit med om, trots att jag var på väg att dra mig ur när han sa att han inte skulle kunna ta det från magen. Men jag försökte att fokusera på andningen och på skärmen där jag kunde följa hela provtagninge och se min lilla bebis. Och det fungerade bra. Min kära man sa till och med efter att han märkte att jag mådde mycket bättre än jag brukar. Han påpekade att jag ju nästan brukar svimma efter. Men inte den här gången.
När vi kom hem från Huddinge gick jag och la mig på en gång. Jag sov i flera timmar och nu känner jag mig lite piggare. Ska vara hemma från jobbet imorgon också och det känns bra. Vill ha möjligheten att ta det så lugnt som möjligt.
Nu håller jag tummarna för en snabb analys och positiva resultat!!!
Kommentarer
Postat av: tina
Hej igen!
Jag önskar verkligen dig allt gott!
Kram Tina
Postat av: FMV
Hej Tina!
Tack för ditt inlägg igen. Det känns skönt att veta att någon håller tummarna för oss. Vi har ju knappt berättat för någon att jag är gravid, så det är lite ensamt. Det är nog mycket därför jag startat denna blogg. Har liksom ett behov av att skriva av mig och ventilera bland alla tankar. Och extra roligt har det blivit nu när jag ser att någon läser min blogg.
Så tack igen!
Ha det gott!
Kram kram
/FMV
Trackback
