barnloshet

Ja, nu har jag alltså gått in i vecka 32. Det känns ju helt makalöst! Kan knappt tro att vi kommit så här långt. Men Liten sparkar för fullt och senaste ultraljudet visade att han växer precis som han ska. Trots det så börjar oron återigen att växa till sig. Är så himla rädd att allt detta som vi drömt om så länge ska ryckas ifrån oss ännu en gång. Men jag försöker att tänka positivt och jag tvingar mig själv att förbereda så mycket jag bara orkar för Litens ankomst. Även fast det är jobbigt så tror jag att det hjälper mig igenom oron. För hur det än är så är det väldigt mysigt att planera och boa lite.

Senaste ultraljudet visade också att Liten satt upp i magen. Vilket jag ju själv också hade på känn. Men igår tror jag minsann att han vände på sig. Magen känns annorlunda och jag känner inte längre huvudet upp vid mellangärdet. Och från att ha känt hickan mest tydlig på höger sida, känns den nu mycket tydligare på vänster sida. Så jag skulle tro att han gjort en helomvändning och nu ligger med huvudet neråt. På sätt och vis hade jag önskat att han skulle sitta kvar som han gjorde, för då hade det ju blivit kejsarsnitt ändå och då hade jag haft det att skylla på. Men nu verkar det som att jag helt enkelt får stå för beslutet helt och hållet ändå. Men som sagt, det vore dumt att inte gå på läkarens rekommendation bara för att jag vill uppleva en vanlig förlossning. Det är ju ändå Liten som måste få komma i första hand! Så alltså... inga onödiga risker.

I början på veckan när jag vägde mig så hade jag gått upp knappt 9 kilo, men i morse visade vågen på 8 kilos viktuppgång. Skumt. Men det är klart att det kan variera lite från dag till dag. Men jag tyckte att jag hade börjat lägga på mig så fort nu, så jag blev lite förvånad att inte vågen visade mer faktiskt. Och med tanke på att Liten väl går upp ungefär 200 gram i veckan så borde inte jag gå ner i vikt. Men så länge Liten mår bra och växer som han ska så är jag väl inte direkt ledsen över att inte gå upp så mycket mer i vikt. Blir ju lättare att komma i form igen efter graviditeten då. Men samtidigt kanske det är bra om jag har lite mer att ta av när jag ska amma. Åh, varför ska allt ha två sidor för?!!

Tror också att jag har börjat känna lite smått av foglossning också. Men än är det ingen fara på taket.

I helgen ska jag till min barndomskompis i Stockholm för att överraska henne med en möhippa. Så imorgon är det jag som ska stå och baka kladdkakor som vi ska till efterrätt. Till det blir det jordgubbar och grädde. Mums! Min kladdkaka är faktiskt svårslagen om jag ska skryta lite, hehe.

Nej, nu ska jag tvätta mig och krypa ner i sängen och läsa lite i min nyinköpta inredningstidning. Får se om jag kan få lite ny inspiration :-)