barnloshet

Nu hör jag att D precis vaknad efter sin förmiddagslur, men jag måste bara skriva lite snabbt att jag kände hans första tand igår. Blev så himla glad. Det var så mysigt. Vet inte varför, men mysigt var det i alla fall. En liten, vass tand i underkäken. Sötungen!

Nej, nu ska jag väl in i sovrummet och mysa lite med honom innan jag byter blöjan. Han har börjat bli så arg när jag lägger honom på skötbordet. Lite knivigt att få på blöjan ibland. Men det fungerar med lite kill på magen och prutt under fötterna.

Idag har vi haft besök av Douglas kusin F och Douglas farmor. D´s farmor blir kusin F´s mormor. Det var mysigt med lite besök. Känns som att vi varit ganska isolerade i två veckor nu på grund av att vi varit sjuka. F fick låna en systemkamera av oss som bara legat utan att användas. Jag har liksom aldrig riktigt tagit mig för att sätta mig in i den ordentligt trots två riktigt bra objektiv. Men det är som det är. Vi köpte den begagnat precis när digitalkamerorna började bli vanliga, och då kändes det så himla uråldrigt och osmidigt med fotorullar. Hur som helst, F verkar ha ett riktigt intresse och jag hoppas att hon lär sig den. Ska bli spännande att se hennes alster. Hmm, kan man säga alster om fotografier? Måste slå upp ordet i ett lexicon.

...

alster = produkt särskilt av intellektuell eller konstnärlig verksamhet

Så ja, jag kan skriva att det kommer bli spännande att se hennes alster. Det är faktiskt skrämmande, men min hjärna fungerar inte alls som den brukar. Jag tappar ord hela tiden och säger de mest konstiga saker. Känner mig riktigt ointelligent ibland. Det är precis som att hjärnan går på lågvarv. Segt och långsamt. Och då ska vi inte tala om min huvudräkning som i vanliga fall är riktigt vass... Måste bero på sömnbristen.

Tyckte så synd om min lilla plutt idag igen. Han hade inte bajsat på några dagar, men idag satte han igång och stånkade rejält direkt efter att han fått mat. Och när jag stod och sköljde ur hans matskål så frågade F mig "Vad gör han?". När jag vänder mig om ser jag att han är alldeles mörkröd i hela ansiktet och att det rinner mat både ur näsan och munnen. På bordet framför honom låg värsta pölen med matkräk. Han måste helt enkelt ha tagit i så himla mycket när han försökte bajsa att det kom upp. Han blev jätteledsen, plutten. Han lyckades i alla fall bajsa. Och mycket blev det. Men en dusch på det och lite kläder i tvättmaskinen så hade jag en trött och hungrig kille. Han ville dock inte ha någon gröt eller mat, så han fick amma sig till sömns i stället. Min älskling!!!

Hihi, när man har bebis tror man visst att alla är jätteintresserade av ens barns bajsvanor. Sorry!

I helgen står mer målning på schemat samt värdering av vårt nya hus.

Ikväll väntar Solsidan. Brukar inte gilla svensk komedi, men Solsidan är riiiiktigt bra!!!

Kram på er!

Yes! Yes! Yes! Idag ringde de från banken och sa att vi fick lånet beviljat. Är verkligen jätteglad! Men det är ganska nervöst också. Undrar vad vi får för vårt lilla radhus? Vi hade behövt hunnit med en hel del till på huset innan det läggs ut till försäljning, men den tiden finns inte så det får bli som det blir. Vi har bland annat lite utvändig målning som skulle behöva slutföras, men det går ju inte nu när det är kallt ute. Det är trä som ligger skyddat från nederbörd, men som ändå är utvändigt. Ja, ja, vi får vad vi får... Jag vet vad jag hoppas på i alla fall.

Lilleman har varit på ganska bra humör idag. En riktig liten myskille. Han har dock varit ganska trött, men har haft svårt att somna. Det är konstigt, men det verkar som att han får extra ont i magen när han ska sova. Men så kanske det är... man kanske känner tydligare hur det känns i kroppen när man ligger och ska till och somna. Så är det nog kanske för mig också när jag tänker efter. Tycker så synd om honom när han har ont i magen. Hmm, järnsläpp... har jag ens skrivit att han är mjölkproteinallergisk? Det är han i alla fall, så det är strikt mjölkfritt för både mig och honom nu. Dessvärre råkade M köpa barnmat som innehöll mjölk och för en gångs skull så kollade inte jag heller innehållet. Det är så typiskt bara. Jag försöker att släppa på kontrollen och inte dubbelkolla allt M gör. Vet att jag inte kan hålla på så. Och just den gången blev det galet. Stackars M, fick så fruktansvärt dåligt samvete när jag upptäckte att det var mjölk i maten som Douglas ätit fyra (!!!) dagar i sträck. Men jag vet hur han är när han hamnar vid barnmatshyllan. Han blir som ett litet barn framför smågodiset. Han tycker att det är så himla skoj att välja god mat till Douglas, att han (uppenbarligen) ibland glömmer att läsa innehållsförteckningen. Han är rätt söt när han står där och väljer. Jag är mindre söt när jag står där och dissar...

Åh, det var så mysigt idag. När jag låg bredvid Douglas i sängen så lade han sin varma, mysiga hand på min kind och så somnade han. Världens varmaste hjärta fick jag då! Åh, vad jag älskar min lilla son! Jag är världens lyckligaste!!!

Den 15e ska vi egentligen ge Douglas Tuberculos-vaccin, men jag känner jättestarkt att jag inte vill det. Är det någon eventuell läsare som tycker något om det vaccinet? 

Tack Jenny, för att du läser! Två läsare med andra ord :-)

Kram och god natt!

Japp, är ensam hemma. Känns verkligen ensamt också. M hade inget jobb idag så han tog med sig Douglas och åkte till sin syster ute på landet. Helt galet, men detta är nog endast andra gången jag är ifrån Douglas längre än en timme. Kanske blir lite oftare nu när han börjat äta barnmat och inte bara ammar längre. Det är skönt på sätt och vis att släppa lite på ansvaret, för det är verkligen 100% fokus konstant när jag har Douglas. M förstår inte riktigt hur jobbigt det kan vara och som så måååånga småbarnsföräldrar så uppstår det ofta konflikter angående vem som är tröttast, vem som har det mest ansträngande "jobbet" osv. Nu är det inte så att jag inte vill vara hemma med D. Det är verkligen det bästa jag vet! Skulle inte byta det mot något annat, men med tanke på hur lite sömn jag fått under väldigt lång tid så tryter orken lite tillslut. Men jag sitter här och saknar honom! Känns tomt och mina armar känns lite för lätta. Det värker lite i maggropen och jag längtar efter att få snusa lite på honom igen när han kommer hem.

Min mormors man gick bort igår efter en ganska lång tids sjukdom. Det känns lite jobbigt, men mest för mormors skull. Jag ska ta och ringa henne nu och höra hur hon har det. Sen väntar dörrfoder och dörrar på vit färg. Blev inte av sist.

Tack A, för kommentarerna! Skoj att någon fortfarande läser!

Douglas förkylning håller äntligen på att ge sig, men nu har jag åkt på en i stället. Är snorig och väääldigt tung i huvudet. Har inte alls haft någon bra dag idag, varken jag eller lillplutten. Men nu sover han i alla fall och jag hoppas att han får sova riktigt länge och tungt. Det behöver han, tröttskrutten.

Vi ska eventuellt sälja vårt radhus och köpa ett större hus i utkanten av Västerås. Jag hoppas verkligen att allt går i lås! Detta medför dock att vi nu MÅSTE få klart vårt radhus. Så trots att orken tryter så ska jag försöka ta tag i lite målning av dörrfoder och dörrar. Som vanligt när det gäller mig och mannen så blir allt färdigt och tipptopp till försälning. Vi hinner aldrig riktigt njuta av all vår renovering innan det är dags att sälja igen. Och ja, det "nya" huset är också ett renoveringsobjekt. Vet inte riktigt hur vi är funtade. Visst, vi gillar att hålla på, men all renovering skapar också en hel del konflikter. Men inte värre än att vi tar oss igenom dem...

Nej, dags att sätta lite fart då kanske.

Japp, lilleman ligger i vår stora säng och sover sött. Han har för övrigt tvingat ut sin pappa på soffan. Där har han fått sova sedan Douglas kom till oss för sju månader sedan. Men snart så behöver jag nog inte amma D lika ofta längre på nätterna och då ska vi försöka få honom att sova i sin fina spjälsäng i stället. Vore ju mysigt om M kunde flytta in i sovrummet igen... Stackaren... Men han tycker att det är okej på soffan också.

Och här sitter jag och skriver ett inlägg precis som att jag har uppdaterat jätteofta. Men så är ju inte fallet. Var ju en evighet sedan jag skrev här och mycket har hänt.

Douglas växer så det knakar i alla fall och han är i en underbar ålder nu! Dessvärre har han varit lite sjuk den senaste veckan, men är nu på bättringsvägar. Skönt! Gör så ont i mig när älsklingen inte mår bra.

Ska se om jag kanske kan bli lite bättre på att skriva här framöver. Vore skoj att dokumentera lite dag för dag vad som händer i Douglas liv. Kanske kan vara roligt för honom att läsa när han blir större.

Men nu är klockan mycket (jo, för mig är den det) och jag ska gå till soffan och pussa M godnatt och sedan krypa ner bredvid min lilla snusande bebis. MYSIGT!

Kram till mina läsare (om jag fortfarande har någon)!

Sitter här i soffan med lilla Douglas liggandes framför mig. Han är vaken och ligger och kikar på mina långkallingar som är vita med svarta stjärnor på (snyggt, jag vet). Han blev tre månader i fredags och det är helt galet vad fort tiden går. Han har verkligen blivit stor och är så med i blicken och så. Han har börjat sträcka sig efter saker också och försöker redan att stoppa dem i munnen för att smaka på.

Jag är världens lyckligaste och han är allt jag någonsin drömt om och längtat efter. Trots lite dåliga sovrutiner och trots att han inte gärna sover utan mig tätt intill, så njuter jag varje dag av att vara mamma. Och han blir ju som sagt var större och snart tror jag att även dessa lite "jobbiga" delar kommer bli bättre. Och förhoppningsvis så blir han snart lite bättre i magen också så att den slipper väcka honom med knip så ofta. Tycker så synd om honom när han inte får sova ordentligt, lilla plutten. Jag har helt skippat allt med mjölk i också och det har faktiskt hjälpt en del. Det var lite meckigt i början, men nu har jag lärt mig vad jag kan äta och inte. Lusläser dock fortfarande på alla innehållsförteckningar då mjölk i olika former döljer sig i det man minst anar.

Men nu kallar min lilla älskling på uppmärksamhet och det ska han få.

...oj, oj vad länge sen jag uppdaterade min kära blogg. Hehe, "min kära blogg". Jisses, det låter ju rätt töntigt faktiskt. Lite som när jag var 12 och skrev "Kära dagbok...". Men det kan inte hjälpas. Jag är inte så himla cool och min blogg är mig rätt kär trots att jag inte hinner uppdatera så ofta längre.

Just nu har jag i alla fall en liten stund på mig. Vet dock inte hur lång, för mitt lilla hjärtegryn kan vakna när som helst. Och mitt lilla hjärtegryn är han. Han har fyllt hela mitt hjärta och hela min själ så enormt att jag saknar ord för att beskriva alla känslor. Men jag och min man brukar säga "mega bega" när något är "det mestaste". Hihi, ja, så kom det lite mer av det där töntiga igen då. Men det är okej, jag skäms inte för det. Men detta lilla stycke kan jag sammanfatta så här: Jag är en megabega-lycklig mamma som älskar min lilla skrutt megabega-mycket!!!

Har precis tillfrisknat efter att ha åkt på mjölkstockning. Låg med 39.5 graders feber i två dygn innan det gav med sig. Hoppas att det inte kommer tillbaks för det var rätt så jobbigt. Tack och lov för att jag inte är så himla feber-känslig. Hängde en maskin tvätt när febern började sjunka efter en Alvedon. Då hade jag "bara" 39.3. Min man brukar ligga totalt däckad vid 38 grader. Tänk så olika det kan vara.

Douglas äter inte fullt så ofta längre. Ibland kan det till och med gå upp emot fem timmar mellan matningarna, så jag börjar känna mig lite mer utvilad faktiskt. Kan ha med de allt större glappen mellan matningarna att göra att jag fick mjölkstockning också. Hans mage krånglar fortfarande en hel del trots att jag tycker att den nog blivit bättre. Jag håller nu på och provar med att utesluta allt med mjölk i också för att se om det gör någon skillnad. Kanske att det hjälpt lite grann, men allt är så himla svåranalyserat. Och det är inte enkelt att utesluta allt med mjölk i heller kan jag säga. Får lusläsa varje innehållsförteckning. Men om plutten kan få må lite bättre så är det värt det.

Nej, nu ska jag googla lite och se om jag kan hitta lite tips och idéer inför namnfesten.

Tack igen för kommentarerna. Fortsätt gärna att skicka små hälsningar. Me like!!!

Sitter här i soffan med en liten Douglas vid bröstet. Vet inte riktigt vad som inte står rätt till, men sedan igår vill han ligga där konstant. Han blir superledsen så fort jag tar bort honom och mina försök att lägga ner honom fungerar inte alls. Det är säkert bara någon fas, kanske försöker han stimulera mjölkproduktionen eller så behöver han helt enkelt bara lite extra närhet just nu.

Ringde precis till han som var officiant vid Teos begravning och frågade om han kunde tänka sig att hålla i namnceremonin för Douglas också. Och till min stora glädje så ville han jättegärna göra det. Ska berätta för M när han kommer hem från träningen. Han kommer också bli glad. Det kändes extra bra att mannen kom ihåg oss också efter alla dessa år. Nu ska vi bara leta lite fin musik och kanske någon fin text att läsa också. Åh, det känns så underbart att äntligen få planera för en namnceremoni!

Tack för alla hjärtliga och värmande kommentarer!!! Det glädjer mig verkligen att ni kikar in här och tar er tid att skriva  några ord.

Här är allt i alla fall fortfarande helt underbart! Jag får inte sova mycket då Douglas vill äta varannan timme i princip hela dygnet. Så om jag har tur så hinner jag sova max 1,5 timme i sträck. Men det är så himla värt det! Samtidigt som jag är trött som aldrig förr, så njuter jag ändå av amningsstunderna och kontakten med Douglas när han är vaken. Han har så himla vackra ögon som jag drunknar i varje gång han är vaken. Ska bli spännande att se vad han får för ögonfärg. Ännu är de mörkt, mörkt blå.

I övrigt är han pappa upp i dagen. Vi har kikat på foton av M när han var bebis och Douglas är verkligen en kopia av hur M såg ut då. Det bådar gott för framtiden, hihi...

Får en hel del sms av mina nära och kära och allför ofta glömmer jag att svara på dem. Känns ju inte alltför snällt, men jag glömmer verkligen bort det. Sen kan jag komma på det flera dagar senare och då känns det ju inte så aktuellt längre. Men jag tackar igen för tankarna!!! Ska försöka att bättra mig.

Just nu ligger Douglas hos pappa och myser men snart är det nog dags för lite mat hos mig igen. Så jag ska surfa vidare och läsa lite om bebisars utveckling.

Varma kramar !!!

Åh, vad jag älskar detta lilla knyte!

Jag vill visa upp honom för hela världen, men vi låter bli. Vi håller oss mycket hemma och tar inte emot så mycket besök. Vi vill passa på att umgås tillsammans nu när M också har möjlighet att vara hemma några veckor. Det är så himla mysigt och det är helt fantastiskt att allt kring lilla Douglas kan beskrivas som "normalt". Det är ju ett ganska trist ord egentligen, men för oss är det lilla ordet helt fantastiskt. 

Och bortsett från allt som är normalt så är han ju alla positiva superlativ jag kan komma på... såklart!!!

Vi lever vår dröm och det här livet är underbart! 

Äntligen är han här och jag är lyckligast i världen! Känslorna och kärleken är obeskrivligt stor och jag kan inte släppa honom med blicken. Det är underbart att hålla honom i mina armar och jag svämmar över av stolthet. Har jag och M verkligen skapat detta lilla mirakel? Han är det vackraste jag någonsin skådat, han är helt perfekt!

Tack för att turen äntligen fick komma till oss! Tack för att vi fick nå vårt mål!

Åh, idag fick vi gjort precis allt det som jag hoppades på. Känns så himla skönt! Och som en bonus för allt slit kunde jag och M sitta i vårt uterum och äta vår kvällsmat. Så himla mysigt!!!

Jag är glad men väldigt trött nu och ska snart gå och lägga mig. Behöver bara varva ner lite först. Och var kan jag göra det bättre än här framför datorn?

Om jag känner att jag orkar med min mamma imorgon, så kommer hon hit och hjälper till med städningen. Det är det sista måstet på "to do"-listan innan torsdag och det skulle vara väldigt skönt med lite hjälp. Och nog allt tror jag att jag ska orka med min kära mamma. Är bara lite orolig för att jag kommer befinna mig i någon slags bubbla och inte riktigt ha tålamod för att umgås. Men det har hon säker förståelse för så där dagen innan Dagen. Och vi kan ju städa på olika ställen av huset, så kan jag gno och gnugga trots att jag befinner mig i min lilla bubbla.

Imorgon ska jag också göra ett gipsavtryck på min mage och sen så måste magen och området lite längre ner förberedas inför kejsarsnittet. För er som inte vet så måste man ta bort håret med hjälp av en hårborttagningscreme. Det är direktiv man får skriftligt från sjukhuset. Man får inte raka sig på grund av infektionsrisken. Annat att tänka på är att inte använda hudcreme och man får inte ha nagellack och smink på sig. Inte för att jag skulle ha det ändå, men... Något jag däremot kommer ha trots att man inte får, är mina kontaktlinser. Jag vägrar ligga där med brillor och kanske missa när min efterlängtade lilla bebis kommer till världen. Tror ändå att anledningen till att man inte får ha det är om något skulle hända med mig och att jag då inte ska bli liggandes med linser i ögonen. Men jag säger till M att han får meddela läkarna i sådan fall, så får de plocka ur dem.

Nej, nu... sängen!

Nu är äntligen all tvätt klar. Skönt! Och jag har hunnit med att rensa lite i uterummet också. M har tagit ledigt nu så han blir hemma imorgon och på onsdag också, trots att det inte var tänkt så från början. Känns verkligen jätteskönt. Så imorgon har vi planerat in att åka till hans föräldrar och hämta utemöblerna vi målade i helgen. Vi tänkte också passa på att köra allt vårt skräp till återbruket när vi ändå har släpkärran. Sen återstår lite slipning, målning och trallskruvning innan uterummet går att ställa i ordning. Åh, jag känner att det händer grejer! Me like!!!

Gick och sov en stund i sängen imorse. Det blev faktiskt två timmars ganska djup sömn, vilket jag tror att jag verkligen behövde. Nu har jag jordens halsbränna, men hoppas att en Gaviskon ska göra susen så att jag kan få sova inatt.

Hihi, nu ligger vår lilla voffsis och snarkar. Söt! Och bebis far runt i magen. Lugnande!

Ser fram emot morgondagen och våra bestyr. Så här i slutet är det roligast att fixa, för det är då resultatet av allt slit börjar synas.

Ha det gott och dröm sött!